Sannolik utbrändhet har ökat

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 2.10.2024

Finländarnas arbetshälsa har inte blivit bättre, enligt Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Hur mår Finland?  

– Trots att det finns mycket bra i det finländska arbetslivet har trenden av försämrad arbetshälsa varit övergripande. Den syns både i viljan och förmågan att arbeta, säger forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.

Utvecklingen som observerades i undersökningen är inte dramatisk, men den syns konsekvent på nästan alla arbetshälsoindikatorer. Den största försämringen skedde redan under coronapandemin.

– Det finns inget att hurra över vad gäller nivån på arbetsengagemang. Om det bara är en gång i veckan som det är trevligt att gå till jobbet och som man upplever sitt arbete som viktigt, så är arbetet inte längre en resurs som bär upp vardagen, säger Jari Hakanen.

Var tionde är sannolikt utbränd

Fortfarande har cirka var fjärde finländare en förhöjd risk för utbrändhet eller sannolik utbrändhet. Enligt uppföljningsundersökningen ökar andelen sannolikt utbrända inom denna grupp. År 2019 var 6 procent av respondenterna sannolikt utbrända, i det material som samlades in sommaren 2024 var andelen redan 10 procent.

– En person som sannolikt är utbränd kan ännu arbeta, men hen upplever hela tiden symtom på utbrändhet. För att klara av arbetet måste hen anstränga sig ännu mer, och den övriga livskvaliteten lider. Den observerade ökningen är oroväckande, eftersom just denna grupp löper störst risk för långa sjukledigheter på grund av orimlig arbetsbelastning, säger specialforskare Janne Kaltiainen från Arbetshälsoinstitutet.

Forskningsgruppen konstaterade att sannolik utbrändhet har ökat särskilt bland chefer och personer i ledande befattning. Antalet har tredubblats jämfört med tiden före pandemin.  

– Trenden måste stoppas. Förändringar i arbetet har utmanat ledarskapet på ett nytt sätt under de senaste åren. Samtidigt märker vi att chefernas förhoppningar om framtiden för sitt eget arbete har minskat. Det är viktigt att även cheferna får tillräckligt stöd i sitt arbete, säger Janne Kaltiainen.

Även bland unga under 36 år var sannolik utbrändhet dubbelt så vanligt som år 2019.

Var tredje arbetstagare som utför mycket distansarbete upplever ensamhet

Av symtomen på utbrändhet har framför allt kognitiva störningar och cynism i arbetet ökat. Kognitiva störningar är vanligare hos personer som arbetar på distans och i hybridarbete än hos personer som bara arbetar på plats. I distansarbete betonas även tristess i arbetet.  

– Halva Finland talar positivt om flexibiliteten i distansarbete. Distansarbetets styrka är också mindre belastning då pendlingstiden besparas. Detta borde ju synas som ökad arbetshälsa, och många som arbetar på distans har en positiv subjektiv erfarenhet. Det verkar emellertid som om distansarbete innebär att vi förlorar positiva resurser som är viktiga för oss alla, vilket leder till försämrad arbetshälsa, säger Jari Hakanen.  

Personer som arbetar på distans mer än 75 procent av arbetstiden upplever mer ensamhet än andra: 34 procent av dem upplevde ensamhet. Av alla respondenter upplever 28 procent ensamhet, av arbetstagarna som arbetar högst hälften av tiden på distans 26 procent och av dem som arbetar på plats 25 procent.  

– Upplevelsen av ensamhet hade ökat sedan förra året. Det är lyckligtvis något som också kan motverkas på arbetsplatserna, till exempel genom att möjliggöra möten där vi blir sedda och uppskattade, säger Janne Kaltiainen.

Ökad osäkerhet belastar arbetstagarna

Hur mår Finland?-undersökningen ger också en översikt över belastningsfaktorer och resurser som påverkar arbetshälsan.  

Enligt resultaten finns det mycket resurser i arbetet som främjar välbefinnandet, såsom känslan av kompetens och rättvist bemötande. Självständigheten i arbetet har ökat, men hoppfullheten har minskat.

Den mest typiska belastningsfaktorn är osäkerhet om det egna arbetets framtid, och den är också vanligare än tidigare. Även byråkratiska krav och känsloarbete har ökat.​

– Vilka förväntningar vi har på vår framtid påverkar hur vi mår här och nu. Därför är det viktigt att arbetsplatserna har rättvis behandling, gemensamma diskussioner och stöd, så att vi inte blir ensamma i osäkra tider. På så sätt kan man motverka osäkerhetens negativa effekter, säger Janne Kaltiainen.

Forskningsprojekt: Hur mår Finland?

• Forskningsprojektet producerar information om hur arbetshälsan och olika arbetsattityder har utvecklats bland finländska arbetstagare under de senaste åren.
• De som svarade på enkäten var i arbetslivet aktiva finländare i åldern 18–65.
• Den här gången undersöker man förändringar i finländarnas arbetshälsa under slutet av år 2019, sommaren 2023, slutet av år 2023 och sommaren 2024.
• För tillfället finansieras undersökningen Hur mår Finland? av Arbetshälsoinstitutet och Finlands program för hållbar tillväxt. Se tidigare resultat på projektets webbsida.  
  
  

Ytterligare information

• forskningsprofessor Jari Hakanen, jari.hakanen@ttl.fi, 040 562 5433
• specialforskare Janne Kaltiainen, janne.kaltiainen@ttl.fi, 050 476 5980 
   

Läs mer om undersökningen

• Resultatsammanställningen bifogas (pdf, på finska